Ingress:
Historien följer en gudomlig tidsplan. Bibeln visar att Gud tillfälligt vänt sitt ansikte från Israel för att i stället vända sig till hedningarna – men snart kommer Han återigen att handla med sitt folk. Genom Paulus undervisning, profeternas ord och Uppenbarelsebokens händelser ser vi hur församlingens uppryckande, Israels prövning och Kristi återkomst hänger ihop i en perfekt profetisk ordning.
Guds profetiska tidsplan enligt Bibeln
Bibeln uppenbarar en tydlig ordning för framtida händelser, där Gud arbetar på olika sätt genom historien. Enligt den rätta delningen (2 Tim 2:15) ser vi skillnaden mellan församlingen – som är Kristi kropp i dag – och Israel som är Guds jordiska folk. Robert Breaker och andra bibeltrogna dispensationalistiska lärare betonar att när församlingen rycks upp, kommer Gud åter att vända sin blick mot Israel och fullborda de löften som ännu inte uppfyllts. Daniels profetia om de 70 veckorna (Dan 9:24–27) visar att en sista vecka på sju år återstår för Israel, och det är denna tid som kallas vedermödan. Paulus förklarar i Rom 10:19–20 att Gud redan förutsagt genom Mose och Jesaja att han skulle vända sitt ansikte från Israel under en tid och i stället visa sig för hedningarna, ett ”foolish nation” som inte sökt honom. Detta är exakt vad vi ser i Församlingens tidsålder: Israel har blivit förhärdat, men evangeliet har gått ut till hela världen. Som Gud sade i 5 Mos 32:20–21: ”Jag skall dölja mitt ansikte för dem… Jag skall förarga dem med ett folk som icke är ett folk, med en dåraktig hednafolk skall jag förtörna dem.” Denna period har pågått från Kristi kors till uppryckandet, och syftet är att väcka en avundsjuka hos Israel (Rom 11:11). Detta innebär inte att Gud övergett Israel för alltid. Tvärtom är deras rike bara uppskjutet. Profeten Hosea säger: ”Efter två dagar skall han på nytt göra oss levande, på tredje dagen skall han resa oss upp, och vi skall leva inför hans ansikte” (Hos 6:2). Med tanke på att en dag för Herren är som tusen år (2 Pet 3:8), ser vi att Israel haft ett uppehåll på snart två tusen år – men i den tredje ”dagen” skall de återupprättas. Här ser vi Guds perfekta tidsplan. När vedermödan kommer, då församlingen redan är uppryckt, kommer Gud återigen att vända sig till Israel. Sakarias profetia visar hur deras ögon öppnas: ”Och de skall se upp till mig som de har genomborrat, och de skall sörja honom såsom man sörjer den ende sonen” (Sak 12:10). Då inser de vem deras Messias är och ropar på honom. Jesus själv sade: ”Härifrån skall ni inte se mig förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn” (Matt 23:39). När hela nationen ropar, då kommer Kristus tillbaka i härlighet och upprättar sitt rike. Församlingen är inte bestämd till vrede (1 Tess 5:9), utan Herren har lovat att frälsa oss undan den kommande vredesdomen (1 Tess 1:10). Därför är Uppenbarelsebokens domar (kapitel 6–20) inte riktade till oss, utan till en värld som förkastat Kristus och till Israel som ännu väntar på sitt nationella uppvaknande.
🔹 Guds profetiska tidslinje
- Församlingens tidsålder (nu) – Vi lever i Paulus tidsålder, nådens hushållning (Ef 3:2). Evangeliet för frälsning idag är 1 Kor 15:1–4 – tro på Kristi död, begravning och uppståndelse. Fokus ligger på hedningarnas frälsning genom tro, inte på nationen Israel (Rom 11:11–12).
- Uppryckandet (The Rapture) – 1 Tess 4:16–17; 1 Kor 15:51–52. Församlingen (de frälsta i Kristus) rycks upp till Herren före vedermödan. Detta avslutar församlingens tidsålder. Gud vänder åter sin blick mot Israel (Rom 11:26–27).
- Vedermödan (Daniels 70:e vecka, 7 år) – Jakobs nöd (Jer 30:7). Första 3,5 åren: ”Vedermödan” – Israel börjar återvända till Gud, två vittnen träder fram (Upp 11), Antikrist framträder och sluter förbund med Israel (Dan 9:27). Sista 3,5 åren: ”Den stora vedermödan” – Antikrist bryter förbundet, kräver tillbedjan (Matt 24:15; 2 Tess 2). Israel förföljs, världen drabbas av Guds vredesdomar (Upp 6–19).
- Kristi andra tillkommelse – Efter de sju åren återvänder Jesus Kristus synligt (Upp 19:11–16). Han räddar Israel från sina fiender (Sak 12:10; Rom 11:26). Slaget vid Harmagedon (Upp 16:16; 19:19–21).
- Tusenårsriket (Millenniet, 1000 år) – Kristus regerar från Jerusalem (Upp 20:1–6). Israel får sina löften uppfyllda (land, välsignelse, rike – 1 Mos 15:18; Jes 2:1–4). Satan binds i avgrunden.
- Den yttersta domen och evigheten – Satan släpps lös en kort tid, besegras, kastas i eldsjön (Upp 20:7–10). Den stora vita tronen: domen över de ofrälsta (Upp 20:11–15). Evigheten: Nya himlar och ny jord (Upp 21–22).
En kallelse till frälsning idag
Denna tidsplan visar hur noggrant Gud styr historiens gång. Han har inte övergett Israel, men i dag lever vi i församlingens tidsålder, där frälsningen erbjuds fritt genom tron på Jesu fullbordade verk. Paulus skriver: ”Se, nu är den välbehagliga tiden, se, nu är frälsningens dag” (2 Kor 6:2). Innan uppryckandet sker och vedermödan bryter ut, har du möjligheten att ta emot Guds gåva. Evangeliet är enkelt: ”att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, och att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna” (1 Kor 15:3–4). Detta är grunden för din frälsning. Ta emot det i tro, så blir du frälst, för evigt trygg i Kristus och befriad från den kommande vredesdomen (1 Tess 1:10).
📖 Sammanfattning
- Gud har tillfälligt vänt sitt ansikte från Israel och vänder sig nu till hedningarna för att väcka Israel till avund (Rom 10:19–20; 5 Mos 32:21).
- Församlingens tidsålder avslutas med uppryckandet (1 Tess 4:16–17; 1 Kor 15:51–52).
- Israel får då sin sista profetiska vecka, ”Jakobs nöd” (Jer 30:7; Dan 9:27).
- Under vedermödan vänder sig nationen Israel tillbaka till sin Messias (Sak 12:10; Matt 23:39).
- Jesus Kristus återvänder i härlighet och upprättar sitt rike i Jerusalem (Upp 19–20).
- Evigheten avslutas med domen över de ofrälsta och en ny himmel och en ny jord (Upp 20–22).