FÖRORD
Förord
Denna trosbekännelse är en sammanfattning av den tro som DBLM står på: den bevarade Skriften, evangeliet om Guds nåd, och den vägledning som ges genom ”rätt delning” enligt 2 Tim 2:15. Vår avsikt är inte att ersätta Guds ord, utan att tydliggöra de läror som formar vår förståelse av Bibeln och som särskiljer församlingen, Kristi kropp, från andra grupper och traditioner.
I en tid då många röster talar och många budskap konkurrerar, behöver Guds folk en fast grund — inte i mänskliga traditioner, utan i det ord som Gud själv har bevarat och upphöjt över sitt namn (Ps 138:2). Därför vilar denna bekännelse helt på King James Bible, den text som genom historien burit väckelse, mission och evangelisation mer än någon annan engelskspråkig översättning.
DBLM:s uppdrag är enkelt: att återföra människor till Guds ord och att rusta Kristi kropp genom sund, bibeltrogen undervisning. Denna trosbekännelse uttrycker de grundläggande sanningar som ligger till grund för den tjänsten.
Må Herren använda detta dokument till att styrka den troende, överbevisa den sökande och förhärliga Jesus Kristus — vårt huvud, vår Frälsare och vårt eviga hopp.
TEOLOGISK SAMMANFATTNING
Teologisk sammanfattning
Denna trosbekännelse sammanfattar Bibelns centrala läror så som de förstås genom bevarad text (KJV) och genom den ”rätta delningen” mellan profetiskt och ”hemligt” program.
Skriften är inspirerad, bevarad och utgör den slutgiltiga auktoriteten för tro och liv. Gud är en, manifesterad i tre personer — Fadern, Sonen och den Helige Ande — vilket uppenbaras fullständigt i Jesus Kristus, Gud manifesterad i köttet (1 Tim 3:16).
Synd inträdde genom Adam och döden genom synden, varför alla människor behöver Guds ingripande och nåd. Frälsningen är helt genom Jesu Kristi död, begravning och uppståndelse, mottagen genom tro utan gärningar.
Församlingen grundades av Jesus själv, men uppenbarades som Kristi kropp genom Paulus, aposteln för hedningarna. Denna ”hemlighet” skild från Israels profetiska program utgör kärnan i nådens hushållning. Apostlamötet i Jerusalem (Apg 15) bekräftade Paulus evangelium som giltigt och fritt från lagen.
Jesu återkomst sker i två distinkta faser:
(1) församlingens uppryckande (1 Thess 4) och
(2) Messias’ återkomst till Israel för att upprätta riket.
Den Helige Ande verkar idag genom Ordet, inte genom de tecken som följde Israels program. Helvetet är en verklig plats, domen är verklig och evig, och endast genom evangeliet kan människan bli räddad från den kommande vredesdomen.
Församlingen, familjen och staten är institutioner instiftade av Gud och fungerar under Kristus såsom sitt huvud.
Denna sammanfattning uttrycker grunden för det vi lär, predikar och försvarar på DBLM.se.
Trosbekännelse
Varje lära som listas här står underordnad Guds ord från vilket de är hämtade. Detta dokument är inte uttömmande och inte en ersättning för Guds ord. Vår avsikt är att identifiera vad vi anser vara grundläggande för sann tro eller de läror som gör oss särskilda i förhållande till andra församlingar, kyrkor, institutioner, kulter eller organisationer.
a. Skrifterna – del 1
(Avsnitt a: Skrifterna)
i. Inspiration –
Vi tror att hela Skriften gavs genom inspiration av Gud. Bibeln, som den ursprungligen skrevs, var verbalt inspirerad av Gud.
— 2 Tim 3:16 (KJV): “All scripture is given by inspiration of God, and is profitable for doctrine, for reproof, for correction, for instruction in righteousness:”
— 2 Pet 1:21 (KJV): “For the prophecy came not in old time by the will of man: but holy men of God spake as they were moved by the Holy Ghost.”
— Matt 4:4 (KJV): “Man shall not live by bread alone, but by every word that proceedeth out of the mouth of God.”
— Jer 1:9 (KJV): “Behold, I have put my words in thy mouth.”
ii. Bevarande –
Vi tror att Gud i sin försyn har bevarat sitt ord för oss att använda, studera och predika. Vi tror att det är bevarat utan fel för den engelsktalande världen i den auktoriserade King James-versionen av Bibeln.
— Ps 12:6–7 (KJV): “The words of the LORD are pure words… Thou shalt keep them, O LORD, thou shalt preserve them from this generation for ever.”
— Isa 40:8 (KJV): “The grass withereth, the flower fadeth: but the word of our God shall stand for ever.”
— Matt 24:35 (KJV): “Heaven and earth shall pass away, but my words shall not pass away.”
— Ps 119:160 (KJV): “Thy word is true from the beginning: and every one of thy righteous judgments endureth for ever.”
iii. Högsta auktoritet –
Bibeln är vår slutgiltiga auktoritet i lära, tro, syfte och levnadssätt. Den är en urskiljare av själ och ande och källan till uppenbarad sanning från Gud.
— Heb 4:12 (KJV): “For the word of God is quick, and powerful, and sharper than any twoedged sword… and is a discerner of the thoughts and intents of the heart.”
— Ps 119:105 (KJV): “Thy word is a lamp unto my feet, and a light unto my path.”
— John 17:17 (KJV): “Sanctify them through thy truth: thy word is truth.”
— 1 Thess 2:13 (KJV): “…ye received it not as the word of men, but as it is in truth, the word of God…”
b. Gudomen – del 2
(Avsnitt b: Gudomen, Fadern, Herren Jesus Kristus, Den Helige Ande)
Gud är den ende sanne Guden.
— Deut 6:4 (KJV): “Hear, O Israel: The LORD our God is one LORD.”
— Isa 45:5 (KJV): “I am the LORD, and there is none else, there is no God beside me…”
— 1 Cor 8:6 (KJV): “But to us there is but one God, the Father…”
Han kommer att döma hela mänskligheten.
— Rom 14:12 (KJV): “So then every one of us shall give account of himself to God.”
— Acts 17:31 (KJV): “He hath appointed a day, in the which he will judge the world in righteousness…”
— Heb 9:27 (KJV): “…after this the judgment.”
Genom Honom kan hela mänskligheten bli frälst.
— 1 Tim 2:3–4 (KJV): “Who will have all men to be saved, and to come unto the knowledge of the truth.”
— Titus 2:11 (KJV): “For the grace of God that bringeth salvation hath appeared to all men.”
— John 3:17 (KJV): “…that the world through him might be saved.”
Han är den tidlösa, allvetande, allestädes närvarande och allsmäktige Anden, under vilken all människa, makt och skapelse står.
— Ps 90:2 (KJV): “From everlasting to everlasting, thou art God.”
— Ps 147:5 (KJV): “Great is our Lord… his understanding is infinite.”
— Jer 23:24 (KJV): “Do not I fill heaven and earth? saith the LORD.”
— Rev 19:6 (KJV): “…the Lord God omnipotent reigneth.”
Gud manifesterar sig i tre personer: Fadern, Jesus Kristus och den Helige Ande.
— Matt 28:19 (KJV): “…baptizing them in the name of the Father, and of the Son, and of the Holy Ghost.”
— 1 John 5:7 (KJV): “For there are three that bear record in heaven, the Father, the Word, and the Holy Ghost: and these three are one.”
— 2 Cor 13:14 (KJV): “…the communion of the Holy Ghost, be with you all.”
ii. Fadern –
Alla ting är av Gud Fadern.
— 1 Cor 8:6 (KJV): “…of whom are all things…”
— Eph 4:6 (KJV): “One God and Father of all, who is above all, and through all, and in you all.”
Han är över allt och genom allt.
— Eph 4:6 (KJV): “One God and Father of all, who is above all, and through all…”
Honom tillhör all ära och härlighet, ändå behagar det honom att i hans Son, Jesus, skulle all fullhet bo.
— Col 1:19 (KJV): “For it pleased the Father that in him should all fulness dwell.”
— Rev 4:11 (KJV): “Thou art worthy, O Lord, to receive glory and honour and power…”
iii. Herren Jesus Kristus –
Han har alltid varit Gud och blev inte Gud vid sin mänskliga födelse genom Maria eller på korset. Jesus lade inte heller åt sidan några av sina egenskaper som Gud trots att han underordnade sig under Gud Fadern genom att ta människans gestalt.
— John 1:1 (KJV): “In the beginning was the Word… and the Word was God.”
— John 1:14 (KJV): “And the Word was made flesh…”
— Phil 2:6–7 (KJV): “Who, being in the form of God… took upon him the form of a servant…”
— Col 2:9 (KJV): “For in him dwelleth all the fulness of the Godhead bodily.”
Han är gudomens fullhet lekamligen, Gud manifesterad i köttet.
— Col 2:9 (KJV) (som ovan)
— 1 Tim 3:16 (KJV): “God was manifest in the flesh…”
Han är och var utan synd, men blev människa, frestades som människa och föll inte i synd. Det är hans syndfria natur som Gud som gjorde det möjligt för Honom att ta den syndiga människans plats på korset för att erbjuda sig själv som en perfekt Frälsare.
— Heb 4:15 (KJV): “…in all points tempted like as we are, yet without sin.”
— 2 Cor 5:21 (KJV): “…who knew no sin; that we might be made the righteousness of God in him.”
— 1 Pet 2:22 (KJV): “Who did no sin…”
— Heb 9:14 (KJV): “…Christ… offered himself without spot to God…”
Jesus var avlad av den Helige Ande och född av jungfrun Maria.
— Matt 1:20 (KJV): “…that which is conceived in her is of the Holy Ghost.”
— Isa 7:14 (KJV): “…a virgin shall conceive, and bear a son…”
— Luke 1:35 (KJV): “…that holy thing which shall be born of thee shall be called the Son of God.”
Jesus var en tjänare för omskärelsen under sin jordiska tjänst och kom för att bekräfta de löften som givits åt Israels fäder. Han är den utlovade Messias till Israel och kommer att fullborda denna profetiska position vid sin framtida återkomst.
— Rom 15:8 (KJV): “Jesus Christ was a minister of the circumcision for the truth of God, to confirm the promises made unto the fathers.”
— Matt 15:24 (KJV): “I am not sent but unto the lost sheep of the house of Israel.”
— Zech 9:9 (KJV): “…thy King cometh unto thee…”
— Acts 3:20–21 (KJV): “…he shall send Jesus Christ… whom the heaven must receive until the times of restitution of all things…”
Jesus Kristus erbjöd det utlovade riket till Israel, men Han blev avvisad och korsfästes. Han uppstod sedan kroppsligen på tredje dagen efter sin död.
— John 1:11 (KJV): “He came unto his own, and his own received him not.”
— Luke 23:18 (KJV): “Away with this man…”
— Matt 27:22 (KJV): “Let him be crucified.”
— 1 Cor 15:3–4 (KJV): “…Christ died for our sins… was buried… rose again the third day…”
Genom sin död, begravning och uppståndelse har Jesus tillhandahållit det offer som behövs för hela mänskligheten för att erhålla frälsning.
— Rom 5:8–9 (KJV): “…while we were yet sinners, Christ died for us… being now justified by his blood…”
— Heb 10:12 (KJV): “…he… offered one sacrifice for sins for ever…”
— 1 Tim 2:6 (KJV): “…who gave himself a ransom for all…”
Jesus är huvudet för församlingen, Kristi kropp.
— Eph 1:22–23 (KJV): “…gave him to be the head over all things to the church, which is his body…”
— Col 1:18 (KJV): “And he is the head of the body, the church…”
iv. Den Helige Ande –
Den Helige Ande har alltid varit verksam i att regenerera och smörja människan med Guds kraft.
— Gen 1:2 (KJV): “…the Spirit of God moved…”
— Judg 14:6 (KJV): “…the Spirit of the LORD came mightily upon him…”
— John 3:5–6 (KJV): “…born of the Spirit…”
Den Helige Ande beseglar oss till förlossningens dag.
— Eph 1:13 (KJV): “…ye were sealed with that holy Spirit of promise.”
— Eph 4:30 (KJV): “…ye are sealed unto the day of redemption.”
Han är verksam i vår pånyttfödelse och förnyelse vid frälsningen.
— Titus 3:5 (KJV): “…the washing of regeneration, and renewing of the Holy Ghost.”
Han döper oss in i Kristi kropp.
— 1 Cor 12:13 (KJV): “For by one Spirit are we all baptized into one body…”
— Rom 6:3 (KJV): “…baptized into Jesus Christ…”
c. Satan, Djävulen – del 3
(Avsnitt c: Satan – d: Skapelsen – e: Synd)
Satan var en skapad kerub vid namn Lucifer, som på grund av stolthet gjorde uppror mot Gud och blev syndens upphov. Han har nu förvandlat sig till en ljusets ängel för att dölja evangeliet för dem som behöver det.
— Isa 14:12–14 (KJV): “How art thou fallen from heaven, O Lucifer… For thou hast said in thine heart, I will ascend into heaven… I will be like the most High.”
— Ezek 28:14–17 (KJV): “…thou art the anointed cherub… thine heart was lifted up because of thy beauty…”
— John 8:44 (KJV): “…the devil… abode not in the truth… he is a liar and the father of it.”
— 2 Cor 11:14 (KJV): “…for Satan himself is transformed into an angel of light.”
— 1 Pet 5:8 (KJV): “…your adversary the devil… walketh about, seeking whom he may devour.”
d. Skapelsen –
Universum skapades av Gud som beskrivs i Första Mosebok under sex bokstavliga 24-timmarsdagar. Skapelsen är förbannad till följd av människans synd. Skapelsen förstördes i Noas flod men kommer inte att förstöras igen förrän Kristus återvänder.
— Gen 1:1 (KJV): “In the beginning God created the heaven and the earth.”
— Gen 1:31 (KJV): “…behold, it was very good.”
— Exod 20:11 (KJV): “For in six days the LORD made heaven and earth, the sea, and all that in them is…”
— Rom 8:20–22 (KJV): “…the creature was made subject to vanity… the whole creation groaneth…”
— Gen 7:19–23 (KJV): “…the waters prevailed exceedingly… every living substance was destroyed…”
— 2 Pet 3:6–7 (KJV): “…the world that then was, being overflowed with water, perished: But the heavens and the earth… are kept in store, reserved unto fire…”
e. Synd –
Synd började som uppror och olydnad mot Gud. Varje människa har fortsatt i denna syndiga natur, förutom Jesus Kristus som föddes av en jungfru. Synd kom in i mänskligheten genom Adams olydnad. Domen för olydnad mot Gud är evig fördömelse. Alla i Adam har syndat och förtjänar denna dom. Ett övernaturligt ingripande från Gud krävs för att frälsa oss.
— 1 John 3:4 (KJV): “…sin is the transgression of the law.”
— Rom 5:12 (KJV): “Wherefore, as by one man sin entered into the world… and death by sin…”
— Rom 3:23 (KJV): “For all have sinned, and come short of the glory of God.”
— Ps 51:5 (KJV): “…in sin did my mother conceive me.”
— Rom 6:23 (KJV): “For the wages of sin is death…”
— John 3:18 (KJV): “…he that believeth not is condemned already…”
— Eph 2:1–3 (KJV): “…dead in trespasses and sins… by nature the children of wrath…”
— Heb 9:27 (KJV): “…after this the judgment.”
f. Frälsning –
(Avsnitt f: Frälsning)
Även om Gud i andra hushållningar krävde vissa gärningar tillsammans med tro för frälsning, är frälsningen alltid av Guds nåd. På grund av Guds helighet och människans syndiga tillstånd finns inga verk eller rättfärdiga handlingar som människan kan utföra för att förändra destinationen och domen av evig fördömelse som Gud ger alla syndare utan rättfärdiggörelse.
— Eph 2:8–9 (KJV): “For by grace are ye saved through faith; and that not of yourselves: it is the gift of God: Not of works, lest any man should boast.”
— Rom 4:4–5 (KJV): “…to him that worketh not, but believeth on him that justifieth the ungodly, his faith is counted for righteousness.”
— Titus 3:5 (KJV): “…not by works of righteousness which we have done, but according to his mercy he saved us…”
— Gal 2:16 (KJV): “…a man is not justified by the works of the law, but by the faith of Jesus Christ…”
— Rom 11:6 (KJV): “…if by grace, then is it no more of works…”
i. Vårt evangelium – del 4
Frälsning är av Guds nåd genom tro på Jesu Kristi död, begravning och uppståndelse. Genom hans död och blod på korset i vårt ställe visade han sin kärlek och rättvisa för att rättfärdiga mänskligheten. Genom hans uppståndelse räddar han oss från evig fördömelse och ger hopp om återlösning och en nuvarande frälsning. Tro på vad Jesus har gjort på korset för oss säkerställer vår frälsning idag i nådens hushållning. Andra tidsåldrar erbjöd tydligt olika föremål för tro för frälsning enligt Guds syften och program.
— 1 Cor 15:1–4 (KJV): “…how that Christ died for our sins… was buried… and rose again the third day…”
— Rom 5:8–9 (KJV): “…while we were yet sinners, Christ died for us… justified by his blood…”
— Rom 4:25 (KJV): “…raised again for our justification.”
— Acts 13:38–39 (KJV): “…through this man is preached unto you the forgiveness of sins: And by him all that believe are justified from all things…”
— Gal 1:11–12 (KJV): “…the gospel which was preached of me is not after man… but by the revelation of Jesus Christ.”
Israel avvisar Messias – Apg 7
Efter Jesu uppståndelse gavs Israel ytterligare en chans att ta emot Messias, men de avvisade återigen budskapet och stenade Stefanus — ett tecken på nationell förhärdelse och förkastelse av den Helige Ande.
— Acts 7:51–52 (KJV): “…ye do always resist the Holy Ghost… the Just One; of whom ye have been now the betrayers and murderers.”
— Acts 7:55–56 (KJV): “I see the heavens opened, and the Son of man standing on the right hand of God.”
(Jesus STÅR — inte sitter — vilket indikerar redohet att återvända i dom enligt Ps 110:1.)
Uppenbarelsen av mysteriet till Paulus – Apg 9
När Israel förkastar budskapet reser Gud upp Paulus för att uppenbara mysteriet om Kristi kropp och det nya evangeliet för hedningarna.
— Acts 9:15 (KJV): “…he is a chosen vessel unto me, to bear my name before the Gentiles…”
— Rom 11:13 (KJV): “For I speak to you Gentiles, inasmuch as I am the apostle of the Gentiles…”
— Eph 3:2–5 (KJV): “…the dispensation of the grace of God… the mystery… not made known in other ages…”
— Col 1:25–27 (KJV): “…the mystery… now made manifest…”
–> Apostlagärningarna 15 – Apostlarna erkänner Paulus evangelium
På mötet i Jerusalem beslutar Petrus, Jakob och de andra apostlarna att hedningarna inte är under lagen, inte behöver omskärelse, och att Paulus läran om frälsning av nåd genom tro ALLENA är den rätta.
Petrus själv erkänner det först:
— Acts 15:11 (KJV):
“But we believe that through the grace of the Lord Jesus Christ we shall be saved, even as they.”
Petrus vittnar om att Gud redan visat att hedningar får den Helige Ande utan lagen:
— Acts 15:7–9 (KJV): “…God… gave them the Holy Ghost, even as he did unto us…”
Jakob bekräftar beslutet:
— Acts 15:19–20 (KJV): “…trouble not them, which from among the Gentiles are turned to God.”
Paulus bekräftar senare att detta var deras överenskommelse:
— Gal 2:7–9 (KJV): “…the gospel of the uncircumcision was committed unto me… they gave to me and Barnabas the right hands of fellowship…”
Detta möte visar att:
- Paulus evangelium är inte ett människoverk
- De judiska apostlarna erkänner att frälsningen är utan lagen
- Nådens evangelium står fast som gällande för hedningar och hela Kristi kropp
g. Jesu återkomst – del 5
(Avsnitt g: Jesu återkomst — till Israel och för Kristi kropp)
Jesus kommer fysiskt att återvända till jorden i framtiden.
— Acts 1:11 (KJV): “…this same Jesus, which is taken up from you into heaven, shall so come in like manner…”
— John 14:3 (KJV): “…I will come again, and receive you unto myself…”
— Rev 19:11 (KJV): “…behold a white horse; and he that sat upon him was called Faithful and True…”
i. Till Israel –
Guds förbund med Israel kommer att uppfyllas bokstavligen enligt den direkta och nödvändiga tolkningen av Skriften och profetians uppfyllelse. Detta inkluderar Messias, Jesus Kristus, återkomst för att upprätta sitt rike på jorden genom Israel och regera som dess Konung för evigt. Vid sin återkomst kommer Kristus att återta auktoriteten över jordens herravälde från dess nuvarande härskare, Satan. Vi tror att detta kommer att ske, som profetian antyder, efter Daniels sjuttionde vecka, vedermödans tid.
— Zech 14:4 (KJV): “…his feet shall stand in that day upon the mount of Olives…”
— Jer 23:5 (KJV): “…I will raise unto David a righteous Branch, and a King shall reign and prosper…”
— Isa 9:6–7 (KJV): “…the government shall be upon his shoulder… of his kingdom there shall be no end.”
— Rev 20:4 (KJV): “…and they lived and reigned with Christ a thousand years.”
— Dan 9:27 (KJV): (Daniels sjuttionde vecka)
— Matt 24:29–30 (KJV): “…immediately after the tribulation… shall they see the Son of man coming in the clouds of heaven…”
— Acts 3:19–21 (KJV): “…he shall send Jesus Christ… whom the heaven must receive until the times of restitution of all things…”
ii. För Kristi kropp –
Profetiorna om Herrens dag och Kristi återkomst för att regera på jorden tillhör Guds program med Israel och jorden. Gud har ett tydligt annorlunda program för Kristi kropp idag, uppenbarat i det mysterium som gavs till Paulus. Vid slutet av denna hushållning, vid hedningarnas fullhet, kommer Jesus att komma ner från himlen och Kristi kropp kommer att möta Honom i luften och sedan alltid vara med Herren. Denna händelse markerar slutet på vårt ambassadörskap på jorden, och vi kommer därefter att inta våra tilldelade positioner i himlen.
— 1 Thess 4:16–17 (KJV): “For the Lord himself shall descend from heaven… then we which are alive and remain shall be caught up… to meet the Lord in the air…”
— 1 Cor 15:51–52 (KJV): “…we shall not all sleep, but we shall all be changed… at the last trump…”
— Phil 3:20–21 (KJV): “…our conversation is in heaven; from whence also we look for the Saviour…”
— Titus 2:13 (KJV): “…looking for that blessed hope, and the glorious appearing…”
— Rom 11:25 (KJV): “…blindness in part is happened to Israel, until the fulness of the Gentiles be come in.”
— Col 3:4 (KJV): “…when Christ, who is our life, shall appear, then shall ye also appear with him in glory.”
h. Bibelstudium –
(Avsnitt h: Bibelstudium – i: Paulinsk – ii: Dispensationalism – iii: Rätt delning)
Gud kräver att vi studerar för att visa oss godkända inför Honom som rätta arbetare. Bibelstudium är det som fullkomnar hans heliga utrustade till goda gärningar. Vi studerar Bibeln i ljuset av Paulinsk dispensationalistisk rätt delning.
— 2 Tim 2:15 (KJV): “Study to shew thyself approved unto God, a workman that needeth not to be ashamed, rightly dividing the word of truth.”
— Acts 17:11 (KJV): “…they received the word with all readiness of mind, and searched the scriptures daily…”
— Ps 119:130 (KJV): “The entrance of thy words giveth light…”
i. Paulinsk –
Vi tror att Paulus blev frälst och utsedd av Jesus Kristus att vara apostel, lärare och predikare för hedningarna i denna hushållning. Vi är instruerade att följa honom i lära, livsföring, syfte och tro såsom han följde Kristus.
— Acts 9:15 (KJV): “He is a chosen vessel unto me, to bear my name before the Gentiles…”
— Rom 11:13 (KJV): “For I speak to you Gentiles, inasmuch as I am the apostle of the Gentiles…”
— 1 Tim 2:7 (KJV): “…a teacher of the Gentiles in faith and verity.”
— 1 Cor 11:1 (KJV): “Be ye followers of me, even as I also am of Christ.”
Vi tror att Jesus Kristus instiftade denna nådens hushållning och församlingen, Kristi kropp, genom uppenbarelse till Paulus nedtecknad i alla hans epistlar.
— Matt 16:18 (KJV): “…I will build my church…” (Jesus initierar)
— Acts 2:47 (KJV): “…the Lord added to the church daily such as should be saved.” (församlingens funktion börjar)
— Eph 3:2–3 (KJV): “…the dispensation of the grace of God… he made known unto me the mystery.”
— Col 1:25–26 (KJV): “…the mystery which hath been hid from ages… but now is made manifest…”
— Gal 1:11–12 (KJV): “I neither received it of man… but by the revelation of Jesus Christ.”
Paulus beskriver instruktionerna och informationen han mottog av Kristus som hemligheter sedan världens begynnelse, dolda i Gud, men nu uppenbarade för församlingen.
— Rom 16:25 (KJV): “…the revelation of the mystery, which was kept secret since the world began.”
— 1 Cor 2:7 (KJV): “…the hidden wisdom, which God ordained before the world…”
— Eph 3:9 (KJV): “…the mystery… from the beginning of the world hath been hid in God…”
–> Apostlagärningarna 15 – De andra apostlarna erkänner Paulus lära om nåden
Apostlarna i Jerusalem — särskilt Petrus och Jakob — erkände att Gud gett Paulus evangeliet för hedningarna, och att frälsningen sker av nåd utan lagen. Detta bekräftade det Paulus redan lärde och predikade.
— Acts 15:7–9 (KJV): “…God… gave them the Holy Ghost, even as he did unto us… purifying their hearts by faith.”
— Acts 15:11 (KJV): “But we believe that through the grace of the Lord Jesus Christ we shall be saved, even as they.”
— Acts 15:19 (KJV): “…trouble not them, which from among the Gentiles are turned to God.”
— Gal 2:7–9 (KJV): “…when they saw that the gospel of the uncircumcision was committed unto me… they gave to me and Barnabas the right hands of fellowship.”
Detta är den punkt där:
- apostlarna accepterar Paulus evangelium
- lagens krav inte längre läggs på hedningarna
- nådens evangelium står tydligt fram som Guds program för vår tid
ii. Dispensationalism –
Gud uppenbarade stegvis sina instruktioner för människans lydnad genom historien. Särskilda program av instruktion och ansvar kallas hushållningar (dispensationer). Ordet ”dispensation” finns i Skriften för att beskriva de instruktioner och ansvar som givits från Gud till människan. Vi studerar Guds ord i ljuset av hans särskilda hushållningar.
— Eph 1:10 (KJV): “…in the dispensation of the fulness of times…”
— Eph 3:2 (KJV): “…the dispensation of the grace of God which is given me to you-ward:”
— 1 Cor 9:17 (KJV): “…a dispensation of the gospel is committed unto me.”
— Heb 1:1 (KJV): “God… spake… at sundry times and in divers manners…”
Vi tror att Bibeln beskriver fem tydliga hushållningar eller administrationer: Löftet, Lagen, Nåden, Den kommande tidsåldern (Riket) och Tidsåldrarnas fullhet.
— Gal 3:17–18 (KJV): (Löftet)
— John 1:17 (KJV): “…the law was given by Moses, but grace and truth came by Jesus Christ.” (Lagen → Nåden)
— Matt 6:10 (KJV): “…thy kingdom come…” (Riket)
— Eph 1:10 (KJV): (Tidsåldrarnas fullhet)
iii. Rätt delning –
Rätt delning av Skrifterna urskiljer mellan Guds profetiska syfte och hans hemlighets-syfte. Gud uppenbarade Skriften stegvis och korrekt studium kräver att vi respekterar ordningen i dessa uppenbarelser. Vi tror att auktoritet, instruktion och syfte för församlingen idag primärt finns i Paulus epistlar såsom uppenbarade av Jesus Kristus.
— 2 Tim 2:15 (KJV) (grundvers)
— Acts 3:21 (KJV): “…spoken by the mouth of all his holy prophets since the world began.” (profetiskt program)
— Rom 16:25 (KJV): “…kept secret since the world began…” (mysteriet — motsatsen till profeterna)
— Eph 3:6 (KJV): (Kristi kropp var inte känd i GT)
— Col 1:24–27 (KJV): “…Christ in you, the hope of glory.”
Profetian = Israels program
Mysteriet = församlingen, Kristi kropp
Rätt delning = dessa får inte blandas samman
Trosbekännelse – DEL 7
(Avsnitt i: Guds ingripande – j: Övernaturliga krafter – k: Helvetet – l: Dom)
i. Guds ingripande –
Gud är allvetande, allsmäktig, har universell auktoritet och genom Honom består allt. Gud ingriper direkt främst i denna nådens tidsålder genom den frälsande kraften i hans evangelium, Jesu Kristi tjänst enligt mysteriet, och den Helige Andes verksamma kraft genom hans bevarade ord. Gud använder också tjänsten från sina ambassadörer för att utföra sin vilja att se alla människor frälsta.
— Col 1:17 (KJV): “…by him all things consist.”
— Dan 4:35 (KJV): “…he doeth according to his will… none can stay his hand…”
— Rom 1:16 (KJV): “…the gospel of Christ… is the power of God unto salvation…”
— Eph 3:7 (KJV): “…the effectual working of his power.”
— 1 Tim 2:3–4 (KJV): “…who will have all men to be saved…”
— 2 Cor 5:20 (KJV): “…we are ambassadors for Christ…”
j. Övernaturliga krafter och tecken –
Den Helige Andes övernaturliga kraft verkar i alla oss som tror det härliga evangeliet om Guds nåd. Vi förstår att de övernaturliga tecken och krafter som gavs åt människor under de tolv apostlarnas tjänst var löftesbundna gåvor till helgonen i den tiden. De gavs för ett specifikt syfte och är inte längre den Helige Andes tjänst i församlingen idag.
— Acts 1:8 (KJV): “…ye shall receive power, after that the Holy Ghost is come upon you…”
— Mark 16:17–18 (KJV): “And these signs shall follow them that believe…” (tecken relaterade till Israels program)
— 1 Cor 1:22 (KJV): “For the Jews require a sign…”
— 1 Cor 13:8–10 (KJV): “…whether there be prophecies, they shall fail… tongues, they shall cease…”
— Eph 4:11–13 (KJV): (mognandet av Kristi kropp upphäver behovet av tecken)
Paulus visar tydligt att:
- Tecken hörde till Israels profetiska program.
- I dagens nådens hushållning verkar Anden genom Ordet, inte genom tecken.
k. Helvetet –
Helvetet är en bokstavlig plats och de fördömdas destination fram till den slutliga domen. Efter den ”stora vita tronen”-domen kommer helvetet att kastas i eldsjön, som är beredd för Djävulen och hans änglar. Detta blir de ofrälstas eviga öde. Detta kallas den andra döden från vilken ingen uppståndelse finns. För att rädda oss från denna eviga fördömelse har Gud ingripit för att tillhandahålla frälsning åt alla som sätter sin tro till Jesu Kristi död, begravning och uppståndelse.
— Luke 16:23 (KJV): “…in hell he lift up his eyes, being in torments…”
— Mark 9:43–48 (KJV): “…the fire that never shall be quenched…”
— Rev 20:13–14 (KJV): “…death and hell delivered up the dead… And death and hell were cast into the lake of fire. This is the second death.”
— Matt 25:41 (KJV): “…everlasting fire, prepared for the devil and his angels.”
— John 3:16–18 (KJV): (evigt liv genom tro på Kristus räddar från detta öde)
l. Dom –
Gud är den rättfärdige Domaren och all dom tillhör Honom och är rättfärdig. Det finns mer än en domstol i Bibeln. Framstående domar inkluderar:
i. Syndens dom genom korset –
Domen av människans synd och alla synders dom för dem som tror Kristi evangelium.
— John 12:31–33 (KJV): “…now shall the prince of this world be cast out… signifying what death he should die.”
— Rom 6:6 (KJV): “…our old man is crucified with him…”
— 2 Cor 5:21 (KJV): “…he hath made him to be sin for us…”
— Col 2:14 (KJV): “…blotting out the handwriting of ordinances… nailing it to his cross…”
ii. Kristi domstol –
Bedömningen av tjänstegärningar gjorda i Kristi kropp, av vilken sort de är och om de är trogna den grund som Paulus lade enligt nåden.
— Rom 14:10–12 (KJV): “…we shall all stand before the judgment seat of Christ.”
— 2 Cor 5:10 (KJV): “…we must all appear before the judgment seat of Christ…”
— 1 Cor 3:11–15 (KJV): “…every man’s work shall be made manifest…”
iii. Nationernas dom –
En dom av nationerna som sker omedelbart före Herrens jordiska rike. Den baseras på det Abrahamitiska löftet och hur nationerna välsignade Guds folk.
— Joel 3:2 (KJV): “…I will also gather all nations… and will plead with them there…”
— Matt 25:31–46 (KJV): “…before him shall be gathered all nations…”
— Gen 12:3 (KJV): “…I will bless them that bless thee…”
iv. De ogudaktigas dom –
Också kallad den ”stora vita tronen”, denna slutliga dom gäller de ofrälsta döda som kommer att dömas där efter sina gärningar. Detta resulterar i den andra döden och fördömelse för dem vars namn inte är funna i livets bok.
— Rev 20:11–15 (KJV): “…I saw a great white throne… the dead were judged… whosoever was not found written in the book of life was cast into the lake of fire.”
Trosbekännelse – DEL 8
(Avsnitt m: Församlingen – n: Dop – o: Givande – p: Regeringar/Myndigheter)
m. Församlingen (Kristi kropp) –
Varje frälst person idag är en del av Kristi kropp och den Helige Andes tempel oavsett deras samfunds- eller organisationsanknytning. Församlingen är inte en byggnad utan varje medlem av hans kropp individuellt och kollektivt. Församlingen idag är åtskild och särskild från nationen Israel och tar inte över de löften eller förbund som gjorts exklusivt till dem. Församlingens syfte idag är att förhärliga Gud genom att predika frälsning för de förlorade, bygga upp sig själv i sanningen och resa trogna män för att fortsätta denna tjänst.
— 1 Cor 12:27 (KJV): “Now ye are the body of Christ, and members in particular.”
— 1 Cor 3:16 (KJV): “…ye are the temple of God, and the Spirit of God dwelleth in you?”
— Eph 1:22–23 (KJV): “…the church, which is his body…”
— Eph 3:6 (KJV): “…that the Gentiles should be fellowheirs… in one body by the gospel…”
— Rom 12:5 (KJV): “…we, being many, are one body in Christ…”
— Eph 4:12 (KJV): “…for the edifying of the body of Christ.”
n. Dop –
Dop används alltid som identifiering av Guds utvalda. Vattendop var ett krav för prästämbetet och inträde i Guds rike praktiserat av Mose, Johannes Döparen och Jesus. Det finns mer än ett dop i Bibeln, men endast ett används idag. Vi tror att det enda dopet är dopet in i Kristus genom den Helige Ande. Detta dop sker i individens frälsningsögonblick.
— Lev 8:6 (KJV): (prästerna tvättades i vatten före tjänst)
— Matt 3:11 (KJV): “…I indeed baptize you with water… he shall baptize you with the Holy Ghost…”
— John 1:31 (KJV): “…that he should be made manifest to Israel, therefore am I come baptizing with water.”
— 1 Cor 12:13 (KJV): “For by one Spirit are we all baptized into one body…”
— Eph 4:4–5 (KJV): “…one body… One Lord, one faith, one baptism.”
— Rom 6:3 (KJV): “…baptized into Jesus Christ…”
(Detta bekräftar att dagens dop är andligt — inte vattenbaserat.)
o. Tionde – Givande –
Givande är inte ett krav för medlemskap eller laglighet i denna tidsålder. Idag ska vi ge till församlingens arbetare och tjänare såsom vi beslutar i våra hjärtan och inte av krav under lagen. Under det gamla förbundets lagar var Israel skyldig att ge tionde till prästerna som deras arv. Pastorer och lärare idag är inte levitiska präster eller ersättare för dessa präster enligt Mose lag. Istället är pastorer och lärare helt enkelt män som varje annan frälst medlem i Kristi kropp, och därför kräver de inte tionde såsom de levitiska prästerna gjorde.
— 2 Cor 9:7 (KJV): “Every man according as he purposeth in his heart, so let him give…”
— 1 Tim 5:17–18 (KJV): “…the labourer is worthy of his reward.”
— Num 18:21 (KJV): (tionde var för leviterna — inte NT-pastorer)
— Heb 7:12 (KJV): “…the priesthood being changed, there is made of necessity a change also of the law.”
(Nya testamentets gåvogivande är frivilligt och nådebaserat.)
p. Regeringar / Myndigheter –
i. Församlingen –
Församlingen är underordnad Kristus. Varje människa är också underordnad Kristus, och Kristus är underordnad Gud. Denna församling är inte etablerad av staten och står därför inte under dess jurisdiktion i frågor om lära, auktoritet eller syfte. Huvudet för vår församling och Kristi kropp är Jesus Kristus vår Herre. Hans medlemmar har givits underordnade positioner som ambassadörer. Från vår position i Kristus härleder vi vår frihet, frihet och kunskap om sanningen.
— Eph 1:22 (KJV): “…gave him to be the head over all things to the church.”
— Col 1:18 (KJV): “And he is the head of the body, the church…”
— 1 Cor 11:3 (KJV): “…the head of every man is Christ…”
— 2 Cor 5:20 (KJV): “…we are ambassadors for Christ…”
ii. Familjen –
Gud har instiftat familjen för att tillhandahålla en ordning för utbildning och vidareförande av kunskap från generation till generation. Förhållandet mellan Kristus och församlingen är mönstret för familjens ordning. Varje roll är mönstrad efter vårt förhållande till Kristus och är ansvarigt inför Honom som vårt huvud.
Mannen –
a. Han ska älska sin hustru som sig själv och såsom Kristus älskade församlingen.
— Eph 5:25 (KJV): “Husbands, love your wives, even as Christ also loved the church, and gave himself for it;”
— Col 3:19 (KJV): “Husbands, love your wives…”
b. Han är sin hustrus ansvarige huvud, så som Kristus är församlingens huvud.
— Eph 5:23 (KJV): “…the husband is the head of the wife, even as Christ is the head of the church.”
Hustrun –
a. Hon är den perfekta följeslagaren och mannens härlighet, lämpad som hans hjälp.
— Gen 2:18 (KJV): “…I will make him an help meet for him.”
— 1 Cor 11:7 (KJV): “…the woman is the glory of the man.”
Barn –
a. Barn bör ära sin far och mor, underordnade och respektfulla mot deras auktoritet såsom den är från Gud.
— Eph 6:1–3 (KJV): “Children, obey your parents in the Lord… Honour thy father and mother…”
— Col 3:20 (KJV): “Children, obey your parents in all things…”
iii. Staten –
Regeringar är instiftade av Gud som hans tjänare för att verkställa rättvisa och dom över dem som gör det onda. Vi ska underordna oss våra myndigheter och högre makter instiftade av God för att skydda dem som gör det goda. Det är församlingens ansvar att upprätthålla moralisk ordning i de samhälleliga angelägenheterna, utan vilken regeringar blir korrumperade och rebelliska mot sin Gud-ordinerade funktion. Vi tror inte på obegränsad underkastelse under regeringen, inte heller på överlägsen auktoritet av någon regering över Kristi församling.
— Rom 13:1–4 (KJV): “…the powers that be are ordained of God… he is the minister of God to thee for good.”
— 1 Pet 2:13–14 (KJV): “…submit yourselves to every ordinance of man for the Lord’s sake…”
— Acts 5:29 (KJV): “…we ought to obey God rather than men.”
Antistatlighet –
Vi är inte en antistatlig organisation och främjar inte antistatliga idéer, eftersom regeringen är en institution instiftad av God för nödvändig dom över dem som gör det onda. Frihet kräver ett moraliskt samhälle, och i en ond värld behövs regering.
— Prov 29:2 (KJV): “…when the righteous are in authority, the people rejoice…”
— 1 Tim 2:1–2 (KJV): “…pray… for kings, and for all that are in authority…”
Skatter –
Vi lär inte eller stödjer skatteundandragande eller att inte betala skyldiga skatter.
— Rom 13:6–7 (KJV): “…for they are God’s ministers… Render therefore to all their dues…”
— Matt 22:21 (KJV): “…Render therefore unto Caesar the things which are Caesar’s…”