NĂ€r du slĂ„r upp din bibel, kanske du inte tĂ€nker pĂ„ varifrĂ„n den faktiskt kommer. Inte vilket land den Ă€r tryckt i, utan vilken text den Ă€r översatt ifrĂ„n, vem som skrev av den, vilka verser som finns â eller inte finns â i den, och vilken andlig kĂ€lla den hĂ€rstammar frĂ„n.
Du kanske tror att alla biblar bygger pÄ samma grundtext. Men sanningen Àr att det idag finns tvÄ helt olika textlinjer, med rötter i olika stÀder, olika trosmiljöer och helt olika syner pÄ Guds ord.
I det hĂ€r studiet gĂ„r vi till botten med detta. Vi granskar de tvĂ„ huvudlinjerna som alla översĂ€ttningar bygger pĂ„ â och visar varför det spelar stor roll vilken textfamilj din bibel tillhör.
đ TvĂ„ textlinjer â TvĂ„ bibelfamiljer: En grundlĂ€ggande redogörelse
NĂ€r vi studerar Nya testamentets textöverföring möter vi tvĂ„ tydliga huvudlinjer i manuskripttraditionen. Dessa textfamiljer utgör grunden för alla vĂ„ra bibelöversĂ€ttningar idag. Men de kommer frĂ„n olika miljöer, med olika andliga rötter, olika teologiska syften â och med olika trofasthet till den ursprungliga texten.
De tvÄ huvudlinjerna Àr:
- Den alexandrinska textfamiljen â med ursprung i Alexandria, Egypten
- Den bysantinska (Ă€ven kallad antiochianska eller majoritetstexten) â med ursprung i Antiochia, Syrien
đ 1. Den alexandrinska textlinjen
Geografiskt ursprung:
Alexandria i Egypten â ett centrum för grekisk filosofi, allegorisk bibeltolkning, gnostisk teologi och textkritik.
Teologisk och kulturell miljö:
- MÄnga skrivare i Alexandria var influerade av filosofi snarare Àn tro
- Allegoriskt tolkningssÀtt (exempelvis Origenes)
- Alexandria var ocksÄ ett tidigt centrum för gnosticism och heresi
KĂ€nda manuskript i denna linje:
- Codex Vaticanus (B) â 300-tal, förvaras i Vatikanen. Saknar Heb 9:14âHeb 13:25, Pastorala breven och Uppenbarelseboken.
- Codex Sinaiticus (â”) â ca 350 e.Kr., hittad i Katarinaklostret. InnehĂ„ller apokryfiska skrifter som Hermas Herden.
- Codex Alexandrinus â 400-tal, blandar texttyper men lutar Ă„t den alexandrinska
- đ66, đ75 (papyrusfragment) â dateras till ca 200 e.Kr.
KÀnnetecken för texttypen:
- Kortare texter
- UtelÀmnar centrala bibelverser som:
- Mark 16:9â20 (Jesu uppstĂ„ndelseberĂ€ttelse)
- Joh 8:1â11 (Kvinnan tagen i Ă€ktenskapsbrott)
- 1 Joh 5:7 (Treenighetsversen)
- Betydande variationer mellan manuskripten: Vaticanus och Sinaiticus motsÀger varandra pÄ över 3000 stÀllen bara i evangelierna
Antal manuskript som stödjer denna linje:
- Ca 45 manuskript
- De Àr oftast Àldre till Äldern men mycket fÀrre till antalet
- Ofta fragmentariska och ej i församlingsanvÀndning
Moderna översÀttningar baserade pÄ denna textlinje:
- Nestle-Aland/UBS (kritisk text)
- Bibel 2000, Svenska NT81, ESV, NIV, NLT, Nya Levande Bibeln
đ 2. Den bysantinska / antiochianska textlinjen
Geografiskt ursprung:
Antiochia i Syrien â dĂ€r apostlarna verkade (Apg 11:26) och dĂ€r Nya testamentets skrifter först spreds
Teologisk och historisk miljö:
- Trogen kristen församlingstradition
- Skrifterna anvÀndes, kopierades och spreds i levande församlingsliv
- Bibeln bevarades inte genom bibliotek, utan genom praktisk anvÀndning bland troende
KĂ€nda manuskript i denna linje:
- Codex Basilensis, Codex Seidelianus, Codex Angelicus
- Textus Receptus (TR) â sammanstĂ€lld av Erasmus, baserad pĂ„ denna tradition
- Majoritetstexten â mer Ă€n 5000 grekiska manuskript
KÀnnetecken för texttypen:
- FullstÀndig och konsekvent text
- Bevarar alla omtvistade verser
- Harmonisk stil och teologisk konsekvens
- Speglar församlingsbruk och trosgrundad avskrivning
Antal manuskript som stödjer denna linje:
- Ăver 5200 grekiska manuskript
- Mer Àn 90% av alla bevarade manuskript tillhör denna tradition
- TidsmÀssigt yngre Àn de alexandrinska, men mer stabila och samstÀmmiga
ĂversĂ€ttningar baserade pĂ„ denna textlinje:
- King James Version (1611)
- Karl XII:s Bibel (1703)
- Reformationsbibeln (2003/2016)
- Geneva Bible, Tyndale Bible, MEV
- New King James Version (NKJV â TR-baserad men med kritiska fotnoter)
đ BibelöversĂ€ttningar â tvĂ„ olika kĂ€llor
đ„ Biblar frĂ„n den alexandrinska (vatikanska) linjen:
Bygger pĂ„ Vaticanus, Sinaiticus, đ66, đ75 och den kritiska Nestle-Aland-texten.
Exempel:
- Revised Version (1881)
- RSV, NASB, NIV, ESV, NLT
- Bibel 2000, NT81, Nya Levande Bibeln
- Svenska Folkbibeln 2015 (blandtext, inte TR)
Gemensamt:
- Kortare texter
- UtelÀmnar viktiga verser
- Ekumenisk pÄverkan
- Ursprung i Alexandria och Vatikanen
đ© Biblar frĂ„n den bysantinska / TR-baserade linjen:
Bygger pÄ Textus Receptus och majoritetstexten.
Exempel:
- Tyndale Bible
- Geneva Bible
- King James Bible (1611)
- Karl XII:s Bibel
- Reformationsbibeln
- Modern English Version (MEV)
Gemensamt:
- FullstÀndiga texter
- Bevarar alla verser
- Förankrade i troende församlingar
- Ingen katolsk eller filosofisk pÄverkan
đ Sammanfattande jĂ€mförelse
| Aspekt | Alexandrinsk text | Bysantinsk/Antiochiansk text |
|---|---|---|
| Ursprung | Alexandria, Egypten | Antiochia, Syrien |
| Miljö | Filosofisk, allegorisk, gnostisk | Kristen församling, bokstavstro |
| TextlÀngd | Kortare, utelÀmnande | FullstÀndig, bevarande |
| Antal manuskript | ca 45 | över 5200 |
| Verser som saknas | Mark 16:9â20, Joh 8, 1 Joh 5:7 m.fl. | Alla centrala verser bevarade |
| AnvÀnds i | Moderna översÀttningar (NIV, Bibel 2000 etc.) | KJV, TR-biblar, Reformationsbiblar |
| Inre samstÀmmighet | LÄg (mÄnga variationer) | Hög (stabil tradition) |
đ VĂ„r stĂ„ndpunkt: Gud bevarar sitt ord
Guds ord Ă€r inte bara inspirerat â det Ă€r ocksĂ„ bevarat. I Psalm 12:6â7 lĂ€ser vi:
âHerrens ord Ă€r rena ord, silver luttrat i jordugn, renat sju gĂ„nger. Du, Herre, skall bevara dem; du skall bevara dem frĂ„n detta slĂ€kte för evigt.â
â Psaltaren 12:6â7 (KJV)
Vi ser alltsĂ„ tydligt att det inte bara handlar om ”smĂ„ textskillnader” â utan om tvĂ„ helt olika vĂ€gar:
- Den alexandrinska linjen, som har sitt ursprung i en icke-troende, filosofisk och gnostisk miljö. Denna vĂ€g har dominerat det moderna bibelforskarsamhĂ€llet och ligger bakom nĂ€stan alla moderna biblar â Ă€ven protestantiska.
- Den bysantinska linjen, bevarad av troende i församlingar genom sekler, anvÀnd i förkunnelse, undervisning och martyrskap. Den ligger till grund för King James Bible och andra TR-baserade översÀttningar.
â Vi stĂ„r pĂ„ den rena linjen
PÄ www.dblm.se erkÀnner vi den bysantinska textfamiljen som Guds bevarade Ord, och vi bekÀnner oss till King James Bible (1611) som den mest trogna engelska översÀttningen av detta Ord. Vi avvisar den kritiska textens inflytande och dess rötter i Alexandrias och Vatikanens teologiska korridorer.
Guds Ord Ă€r inte ett forskningsobjekt â det Ă€r ett svĂ€rd (Hebr 4:12), och det ska inte försvagas.