Död, liv och uppståndelse i Guds bild
- Människan är skapad till Guds avbild:
”So God created man in his own image, in the image of God created he him; male and female created he them” (1 Mosebok 1:27 KJV).
- Som Guds avbild består människan av tre delar: kropp, själ och ande. Detta stöds tydligt i Bibeln:
”And the very God of peace sanctify you wholly; and I pray God your whole spirit and soul and body be preserved blameless unto the coming of our Lord Jesus Christ” (1 Tessalonikerbrevet 5:23 KJV).
”For the word of God is quick, and powerful, and sharper than any twoedged sword, piercing even to the dividing asunder of soul and spirit, and of the joints and marrow…” (Hebreerbrevet 4:12 KJV).
- Bibeln visar även att själen och anden kan existera utan kroppen, vilket exemplifieras i Jesu berättelse om den rike mannen och Lasarus:
”And in hell [Hades] he lift up his eyes, being in torments, and seeth Abraham afar off, and Lazarus in his bosom” (Lukas 16:23 KJV).
- Detta är inte en liknelse; Jesus använder verkliga namn och detaljer, vilket indikerar verklig existens efter döden för både de ogudaktiga och de rättfärdiga före uppståndelsen.
- När Bibeln talar om uppståndelsen handlar det om att människan återfår sin fulla form och funktion, där kropp, själ och ande återförenas och blir helt återställda i relation till Gud.
Helvetet [Hel-Veti*] (Hades/Sheol) – väntelokaler före uppståndelsen
- Bibelns ord för helvete, Sheol (hebreiska) och Hades (grekiska), beskriver platsen där de döda befinner sig före uppståndelsen.
- Helvetet (Hades/Sheol) är inte samma som den brinnande eldsjön; det är temporärt och inte evigt, och dess ”värme” är inte jämförbar med den brinnande eldsjöns eviga eld.
”For in hell [Sheol/Hades] he hath put all things under his feet” (1 Korinthierbrevet 15:27 KJV).
”Now that he ascended, what is it but that he also descended first into the lower parts of the earth?” (Efesierbrevet 4:9–10 KJV).
Jesus tömde Helvetet (Hades/Sheol) på de rättfärdiga
- Efter sin död och uppståndelse tömde Jesus helvetet (Hades/Sheol) på de rättfärdiga som hade dött före Hans korsdöd, och de fick komma till himlen:
”For Christ also hath once suffered for sins, the just for the unjust, that he might bring us to God, being put to death in the flesh, but quickened by the Spirit; By which also he went and preached unto the spirits in prison” (1 Petrus 3:18–19 KJV).
- Johannes 11:25 visar att alla troende får evigt liv redan nu, även vid fysisk död, utan att passera helvetet (Hades/Sheol):
”And Jesus said unto her, I am the resurrection, and the life: he that believeth in me, though he were dead, yet shall he live” (Johannes 11:25 KJV).
- Detta förstärks av Johannes 5:24, Rom 6:23 och 1 Johannes 5:11–12, som visar att troende har liv i Kristus redan nu.
Domen sker efter uppståndelsen
- Bibeln lär att dom sker efter uppståndelsen, inte direkt vid döden:
”And as it is appointed unto men once to die, but after this the judgment” (Hebreerbrevet 9:27 KJV).
- Ingen får en andra chans att ”leva om” sitt liv. Vid uppståndelsen blir alla gärningar, motiv och hjärtan helt uppenbara, och människan står bokstavligt inför sin Skapare, med full insikt om Honom och sitt eget liv:
”And many of them that sleep in the dust of the earth shall awake, some to everlasting life, and some to shame and everlasting contempt” (Daniel 12:2 KJV).
Kristi domsstol och den slutliga domen
- Alla troende som har evigt liv kommer att stå inför Kristi domsstol, där deras gärningar bedöms för belöningar i himlen, inte för frälsning:
”For we must all appear before the judgment seat of Christ; that every one may receive the things done in his body, according to that he hath done, whether it be good or bad” (2 Corinthians 5:10 KJV).
”Now if any man build upon this foundation gold, silver, precious stones, wood, hay, stubble; Every man’s work shall be made manifest… because it shall be revealed by fire; and the fire shall try every man’s work of what sort it is” (1 Korinthierbrevet 3:12–13 KJV).
”Lay not up for yourselves treasures upon earth… But lay up for yourselves treasures in heaven” (Matt 6:19–20 KJV).
- De ogudaktiga står inför den slutliga domen, som leder till evig separation i den brinnande eldsjön. Helvetet (Hades/Sheol) är endast den temporära väntelokalen före domen.
Helvetet (Hades/Sheol) – människans eget val
- Helvetet (Hades/Sheol) och den brinnande eldsjön är resultatet av människans eget val att avvisa Gud, inte ett aktivt straff från Gud.
- Jesus varnade de som kände till Honom men aldrig tog emot Hans offer:
”Then shall ye say unto me, Lord, Lord, have we not prophesied in thy name? and in thy name have cast out devils? and in thy name done many wonderful works? And then will I profess unto them, I never knew you: depart from me, ye that work iniquity” (Matt 7:22–23 KJV).
- Kännedom och gärningar räcker inte; frälsningen är en fri gåva genom Jesu blod:
”For by grace are ye saved through faith; and that not of yourselves: it is the gift of God” (Efesierbrevet 2:8 KJV).
”Not by works, lest any man should boast” (Efesierbrevet 2:9 KJV).
Frälsningens gåva och säkerhet
- När vi ödmjukt tar emot Jesus som vår frälsare blir våra gamla, pågående och framtida synder förlåtna, och vi blir förseglade (sealed) med Anden:
”In whom ye also trusted, after that ye heard the word of truth, the gospel of your salvation: in whom also after that ye believed, ye were sealed with that holy Spirit of promise” (Efesierbrevet 1:13 KJV).
”And grieve not the holy Spirit of God, whereby ye are sealed unto the day of redemption” (Efesierbrevet 4:30 KJV).
- Vi kan bokstavligt veta att vi är frälsta och behöver inte frukta helvetet (Hades/Sheol) eller den brinnande eldsjön.
Vad helvetet (Hades/Sheol) faktiskt är
- För de som avvisar Gud är helvetet en plats av evig separation, ånger och medvetenhet.
- Den brinnande eldsjön är slutgiltig, och miljontals själar upplever det som ett obekvämt, panikartat och outhärdligt tillstånd, med full medvetenhet om det förlorade livet.
”And he cried and said, Father Abraham, have mercy on me… for I am tormented in this flame” (Lukas 16:24 KJV).
- Helvetet är rättvisa, inte grymhet, och människan har själv valt separationen.
De som inte har hört evangeliet
- Bibeln visar att tro på Kristus är enda vägen till frälsning, men Gud är rättvis och känner varje hjärta.
- De som inte har hört evangeliet, t.ex. människor födda i andra länder eller religioner, står fortfarande under Guds dom:
”Because that, when they knew God, they glorified him not as God, neither were thankful; but became vain in their imaginations, and their foolish heart was darkened” (Romarbrevet 1:21–22 KJV).
”For the wrath of God is revealed from heaven against all ungodliness and unrighteousness of men, who hold the truth in unrighteousness” (Romarbrevet 1:18 KJV).
- Tron på en skapare kan ge möjlighet att förstå Gud, men frälsning sker endast genom Jesus Kristus och Hans offerblod.
Hopp och uppmaning
- Bibeln visar allvaret i att välja rätt väg och ta emot Jesus som en fri gåva:
”For by grace are ye saved through faith; and that not of yourselves: it is the gift of God” (Efesierbrevet 2:8 KJV).
- Genom tro och mottagande av Hans offerblod är vi säkrade, våra synder förlåtna, och vi kan undvika helvetets (Hades/Sheol) eviga separation och den brinnande eldsjön.
* Ursprung och betydelse av det svenska ordet “helvete”
Det svenska ordet helvete är en sammanfogning av två fornnordiska ord:
- Hel
- Hel var i fornnordisk mytologi dödarnas rike, den plats där de döda bodde.
- Hel omfattade både de som dog rättfärdigt och de som levde ogudaktigt; det var alltså inte alltid kopplat till straff eller eld.
- Platsen låg i nordisk kosmologi under jord, ofta beskriven som mörk och kall, och här härskade gudinnan Hel, dotter till Loke.
- Detta ord överfördes till medeltida nordiska språk som beteckning för dödsriket eller underjorden, oberoende av kristen teologi.
- Veti
- Veti betyder straff eller straffplats.
- Det kan ha motsvarat motsatsen till belöning, dvs platsen där de som brutit mot lagar eller normer fick sina straff i mytologiska eller tidiga religiösa sammanhang.
- Sammansättning: hel + veti = helvete
- Genom kristen influens började dessa ord kombineras: helvete blev termen för en plats där ogudaktiga skulle straffas efter döden.
- I svenska Bibelöversättningar, från Gustav Vasas 1541-översättning och framåt, användes helvete för att översätta både:
- Sheol (Gamla testamentet, dödsriket, temporär väntelokal)
- Hades (Nya testamentet, temporär väntelokal för de döda)
- Gehenna (Jesus’ ord för den brinnande eldsjön, evig separation och straff)
- Teologiskt sammanhang
Detta gör det viktigt att i moderna översättningar specificera vilket av dessa vi menar – därav skrivs ofta helvetet (Hades/Sheol) när det är dödsriket och helvetet för de ogudaktiga som temporärt väntar, medan den brinnande eldsjön är den slutgiltiga domen.
Helvete blev därmed ett ord som både kunde omfatta den temporära platsen för de döda (Hades/Sheol) och den eviga domens plats (Gehenna).